Ja, myggen kan klockan men inte jag. Högst en gång i veckan kommer jag ihåg att stänga mellan kl 18-20 när dom lär härja. Varsågoda, skratta gott, men gissa om det kliar ffa runt fotlederna. Nu är jag övertygad, Dengue är en myt annars borde jag väl vara sjuk?  Vänsterklicka för förstoring och kolla in fotleder. Ni tror jag är tjock? Nej, nej det är svullnad i hela kroppen från myggbetten   

Jag har hittat ett nytt hus:)))) så glad är jag. Det är helt nytt, fortfarande behövs lite kranar och så sättas in. Det är tomt och då menar jag tomt. Jag kan antingen få ägaren att köpa allt dvs skåp, spis, kyl/frys, micro, tvättmaskin, AC, fläkatar, garderober, inget sånt finns om man hyr "omöblerat". Men då får jag betala för det via högre hyra och ägaren bestämmer vilka prylar. Tror jag ska göra en stor investering och köpa allt dett själv och pruta ner hyran lite i stället för att låta honom höja den. Nu tror ni helt nytt ser ut som i Sverige dvs nytt och fläckfritt. Glöm det. Dom vita väggarna var så smutsiga speciellt i trappor att jag krävde att kan det inte tvättas måste man måla en gång till. Jag skriver inte på några papper utan först vill jag ha hela huset rengjort och kranar och sånt klart, sen ska jag besiktiga och jag vet att jag inte kommer att godkänna första gången, men skam den som ger sig. När jag kom hem insåg jag att jag bara fotat trädgård och utsikt eftersom det avgjorde att jag tog huset. Perfekt för hundarna, se själva!

             Balkong från stora sovrummet   Balkongen utanför allrumet

Utsikt på baksidan

 Bilden tagen från balkongen, visar utsikten på baksidan av huset. Tintin kan bada i den lilla sjön (men inte människor).

I kväll invigde vi äntligen fiskrestaurangen här om hörnet. Tyvärr glömde jag kameran men vi går snart tillbaka. Åt krabba (helt färsk, den mördades åt oss), nudlar och något som såg ut som tång eller något åt det hållet men smakade starkt av vitlök tror jag det var. Jättegott. Vi kom halv sju så vi såg stället/ställena i såväl dagsljus som mörker fast vi bara var där mindre än en timme. Restaurangen är utspridd på olika "hus" på styltor och när man sitter och tittar sig omkring undrar man om det inte ska rasa ihop när som helst. Säkert var där omkring 100 Singaporeaner förutom oss Taman Laguna bor. Verkligen populärt. Det lär vara 4 restauranger men det är svårt att avskilja. Dom som jobbar där är mest fiskare med familjer men även vad man lokalt kallar djungelmänniskor. Deras barn går aldrig i skolor, dom har ingen religion så ingen vill beblanda sig med dom och dom använder sällan något på fötterna. Dom, tillsammans med arbetarna från Bangaladesh, Nepal, Indonesien och Indien står lägst på rangskalan. 

 Så här glad är faktiskt Nancy så gott som alltid. Här handlar vi kläder (jag) grönsaker (Nancy) och frukt (båda). Här är vårt matbord. Jag var alltid försiktig med att äta ute på marknader och gator när jag var på semester men inser nu att dom står på plats och lagar maten så den är nylagad. OK hygieniska förhållandena skulle inte godkännas i Sverige men så är Sverige lite tråkigt ibland :) Smakar utmärkt och man blir mätt för 10 kr och bäst av allt man blir aldrig sjuk mår utmärkt av maten. Malaysisk mat är inte särskilt kryddstark om man aktar sig för den indiska delen av den men smakar gott.       Fong är prutandets mästare. Hon verkar ofta lite virrig men tro mig hon vet vad hon gör - för det mesta!     Bilderna ovan är på övergången mellan Malaysia och Singapore om man inte kör bil. Många parkerar under detta köpcentra och går igenom en dörr som leder till en bussparkering så åker man buss över bron till Singapore centrum om man inte behöver sin bil.  Vi var dock bara här och shoppade lite och åt på en god, men ganska dyr restaurang för att vara i Malaysia. 

Så ska jag inte hålla er på sträckbänken längre utan berätta om det viktigaste, vädret!! Det är samma varje dag och natt. Luftfuktigheten ofta runt 98%. En regnskur ca varannan dag, en dag regn hela dagen men ca varannan dag sol hela dagen och då blir det fram på eftermiddagen svårt att göra något, allt går i slow motion. Idag en sådan dag. Kl är nu halv sju, kl 7 börjar det mörkna och efter 15-20 min är det helmörkt. 

Tror att vi är nya utflyktsmålet här i Taman Laguna. I söndags kom hela familjer och stod utanför grindarna och staketet och tittade på hundarna. Dom flesta har aldrig sett så små hundar, alla hundar här är i storlek som en boxer ungefär. Vissa fick tillstånd att klappa dom genom spjälorna i staketet men dom flesta nöjde sig med att titta. Det var tom pappor som lyfte upp småbarn, om det var för att dom skulle se bättre eller för att inte en av mina bestar skulle kunna klämma sig ut genom 5 cm spjälor, och attackera, vet jag inte. Tycker lite synd om Tintin och Indy, dom får upp hoppet varje gång barnen ropar deras namn och tror dom ska få komma ut och leka, men icke. När dom kinesiska barnen på gatan kommer in och leker med dom på tomten är det jätteroligt verkar både hundar och barn tycka. Jag vet nu att huvudorsaken till  hundrädsla är att nästan alla vet någon som blivit hundbiten och dött av rabies så jag får försöka vara lite mer förstående. 

I morgon kl 18 är det premiär för mig på den löjligt populära fiskrestaurangen alldeles bakom vårt område. I mangroveträsket intill restaurangen finns enstaka saltvattenkrokodiler som lär vara enormt stora och som decimerar hundflocken då och då, som håller till där. Tror mina små ögonstenar får vara hemma medan jag går ner och äter hummer. Rapport och bilder kommer i morgon.

Ja, man kan nästan skriva en hel blogg om vatten i Malaysia. Här finns ingen diskmaskin och jag råkade gå förbi en affär som sålde hushållsmaskiner och gick in för att få veta priset. Dom visste inte vad jag talade om, en maskin som diskade?? Frågade Nancy när jag kom hem och hon förklarade att eftersom det är så billigt med hemhjälp betalar alla med pengar ett hembiträde och alla andra skulle ändå inte ha råd med en diskmaskin. Hon har inte heller någonsin sett en diskmaskin i Malaysia eller ens i Singapore men hon har varit i London så hon vet vad det är. Själv tror jag det beror lite också på att dom ju normalt bara har en temperatur på vatten nämligen ca +32 grader dvs samma som utomhus.Disken skulle inte bli ren.  Man har bara en kran, allt vatten är samma temperatur förutom i duschar i dyrare hus för där har man något som värmer upp vatten. Dom flesta malajer kommer aldrig i kontakt med annan temperatur på vatten än än det jag kallar tropik kallt. Nu vet jag varför tvätt aldrig blir riktigt ren, ALLT tvättas i 32 grader. Jag kör vittvätt och har inte kunnat fatta varför inte några flottfläckar på en ljus topp inte försvinner. Det finns olika tvättprogram men inget baseras på temperatur utan om man vill att det ska centrifugera eller inte. Måste leta upp något fläckborttagningsmedel att ha på före tvätt annars har jag snart inga kläder kvar som är "rena". Har rivit sönder myggbett och fått små blodfläckar på såväl örngott som lakan, dessa är nu permanent intvättade :(

Diska är också ett problem. Man får hälla diskmedel i ljummet vatten och diska så gott det går. Detta vatten dricker dessutom de flesta malajer. Det konstiga är att jag insett att man inte kan dricka enbart iskallt vatten, då dricker man för lite. Själv slår jag dock upp kallt vatten och dricker halvljummet. Dricker även kranvattnet om flaskvattnet är slut men det smakar starkt av klor men det är väl orsaken till att det duger som dricksvatten.  Nu är i alla fall vattenläckan i väggen mellan ett badrum och ett sovrum fixat permanent.

 En kran installerades rakt igenom kaklet och där rinner det nu vatten konstant, alltså läcker röret i väggen fortfarande.

Vad ska man säga?? 

I går träffade jag en mycket trevlig granne, på deltid, som heter Rosmila, även kallad Mella när jag var ute och fotade en jättesöt katt.

   Hon och hennes familj har ett hus här i Taman Laguna som dom bor i på helgerna annars bor dom i Woodlands, Singapore så barnen ska få hela sin skolgång i Singapore utan att behöva pendla. Hon bjöd mig att hälsa på i deras hus i Singapore nästa gång jag var där och i går kväll hade jag fått ett mail från henne med adress och instruktioner hur jag ska hitta dig. Ska nog hälsa på någon gång, hon var verkligen intressant. Det är mycket lätt att bli bekant med människor här eftersom alla är så öppna och gärna inleder samtal. Rosmila är muslim men täckte inte huvudet och brydde sig inte om att hon kom i kontakt med hundar så man blir inte riktigt klok på det här med religion men jag antar att det beror på om man är utövande muslim eller bara född in i det utan att ha kunnat protestera. 

Förra veckan gick jag in i en djuraffär för att köpa lite leksaker och hundgodis till mina husdjur. Jag önskar att jag inte gjort det. Råkade titta åt sidan när jag plockade bland varorna och där satt en rad med burar med en hundvalp i varje. Burarna var så små att valpen knappt kunde vända sig eller stå upp. Valparna såg helt utsvultna ut, råkade få ögonkontakt med den närmaste och blicken kommer att förfölja mig i tankarna för evigt är jag rädd. Nancy påstår att man ofta hör om att dessa valpar som är till försäljning aldrig matas utan hinner inte någon köpa dom innan dom svälter ihjäl gör man sig av med dom och skaffar nya. Hundarna är billigare än hundmaten som är samma som vi köper i Sverige, dvs Hills eller andra sådana märken så den är förhållandevis dyr här. Jag klarar knappt att tänka på detta, skulle gärna köpt dom 4-5 valparna som fanns där eller åtminstone den jag fick ögonkontakt med men det är svårt att ha hund i det här landet. Dom som har hund här på området och som verkligen tar hand om dom släpper ändå aldrig in dom i huset utan man låter dom springa fritt hela dagarna och på kvällarna stänger man in dom på tomten. Dom är dock välnärda, rena och fina så dom har det bra på sätt och vis. Jag kan dock inte behandla en hund så heller. Nu kommer jag aldrig att sätta min fot i en djuraffär igen utan får laga min egen djurmat vilket jag oftast gjort förut också, brukar bara ha lite torrmat i reserv om jag inte orkar laga mat vissa dagar och eftersom jag tror torrmaten är nyttig och mina hundar gillar den. 

Idag har Nancy och jag en hel del ärenden att uträtta men jag har kommit på ett jättebra sätt så hundarna kan hänga med i bilen utan att bli kokta. Jag har två uppsättningar bilnycklar så när jag kommer till en parkering lägger jag min automatväxlade bil i P och låter motorn vara på + AC fortsätta på kallaste med full fläkt på, drar för säkerhets skull även åt handbromsen och låser bilen utifrån med andra sättet nycklar och där kan hundarna vänta i en sval bil. Inte särskilt miljövänligt men i det stora hela i det här landet gör det inte mycket skada och mina hundar blir lyckliga när dom slipper vara ensamma hemma. Dom behöver så klart sitta max 30 min själva i bilen, så idag får dom nog vara ensamma hemma ett par timmar. Helt OK nu sen dom kan gå fritt mellan hus och tomt, tycker jag, men dom ser ändå jätteledsna ut när jag lämnar dom. 

Torsdag vaknade jag av åskan. Kunde därför inte lämna Indra utan vi kom iväg ett par timmar för sent. När åskan gått över öste regnet ner som det kan göra här, ända skillnad mot tidigare regn var att det gick inte över. Det regnade lika kraftigt oavbrutet från kl 9 på morgonen till omkring kl 18. Sen sken solen en timme innan det var mörkt. Vi körde vid halv tolv tiden, ställde in Singaporelunchen. Indra var då helt lugn, åskrädslan hade försvunnit med åskan, regn bryr hon sig inte om. Tintin går inte att få ut i detta hällregn, han slutar helt enkelt kissa till det det slutar regna.

Vi hade bestämt att åka i två bilar, jag körde med min för att lära mig rutinerna vid gränsövergången. Bara i Asien kan man krångla till det så. Först ska man ut ur Malaysia, för att få göra det måste man köra in i en tunnelliknande byggnad med kanske 20-30 filer. Man ska då scanna ett tull-kort vilket jag så klart inte ägde än. Då måste man köra åt sidan, finns ingen egentlig väg, man får köra lite mot trafiken och tränga sig in. Sen ställer man sig i en kö och väntar på att komma fram till en disk där man får en blankett att fylla i. Efter ifyllandet av två A4 sidor tar man allt och går till en inspektör som tittar på min bil och konstaterade "var är ditt skattemärke". Vilket skattemärke undrar jag lite lagom förvirrad som vanligt. Vi tittar igenom mitt handskfack där alla köpehandlingar, instruktionsbok, försäkringspapper och ett SKATTEMÄRKE ligger. Puh! Det klistras snabbt fast på fönstret där det ska sitta. Då får jag en stämpel på blanketten, får ta denna och gå och ställa mig i en annan kö och vänta på att få köpa tull-kortet. Efter ytterligare 20 min kötid har jag det. Får sen tränga in min bil i en av dom tjugotals köerna, ingen släpper in en. Kör sen några hundra meter så är jag i Singapore där processen är ungefär samma. Tullkort köps och efter sammanlagt 1½ timme är vi i Singapore. Nu hör det till saken att så här omständlingt är det bara en gång/år då man köper och betalar tullkorten som kostar ca 50 kr/land. Därefter kan man åka över dagligen som pendlarna och bara scanna kortet. Hem tog det 20 min från centrala Singapore till centrala Johor Bahru. Hade visserligen kameran med mig men pga regnet gick det inte att fotografera. Regnet var så häftigt att man fick köra ca 40 km/tim för att någorlunda hinna få undan det på vindrutorna. Vi åkte till IKEA som planerat, köte en del grejer och åt svenska köttbullar med halvkokt potatis (man äter inte potatis i Malaysia). Köttbullarna hade kokats i stället för att stekas, potatisen var knaprig pga för kort koktid och såsen serverades kall dvs inte dålligt varm utan kall. Smakade "annorlunda".  Specialerbjudande var en gratis punchrulle vilket ingen av mina reskamrater tyckte var god så jag klämde 3 klarade inte den fjärde.  Fick inget egentligt intryck av Singapore utom att husen var enormt höga, New  York ligger i lä och trafiken går knappt att beskriva, hela tiden 4-6 filer i var riktning på gatorna men pga regnet gick det inte fort men i gengäld jättesvårt att se. Konstigt nog klarade jag det hela utan olycka. 

Fredag var ägaren, rörmokaren och Nick här. Efter en lång diskussion var ingenting beslutat, som att gå ifrån ett möte och i protokollet skriva jasså. Ägaren anser att jag är pedant :))))) lite vattenskador, icke fungerande torktumlare, läckande kranar, vatten som kommer upp ur en golvbrunn i köket när tvättmaskinen töms, eluttag som inte fungerar, eluttag som bara är ett stort hål i väggen, en gasspris med tre plattor där bara en (den minsta) fungerar mm mm är väl inget att hänga upp sig på, anser min kära kinesiska hyresvärdinna. Mot slutet av samtalet kom Nancy över och det blev kinesisk cirkus. Ägaren och Nancy övergick att skälla på varandra på Mandarin och båda är små men ettriga. Rätt kul egentligen men gav inget. Roligast var att se vem som skulle få sista ordet, ägaren vände sig om i grinden och skrek något åt Nancy som klättrade upp på staketet och skrek tillbaka, ägaren kastade sig då in i bilen, ner med rutan och ropade kinensiska otidigheter (påstod Nancy) som for ut genom grinden och sprang efter bilen och ropade tillbaka. Nåja vakterna fick lite omväxling i sin långtråkiga arbetsdag.  Själv har jag drabbats av någon slags que sera sera känsla. 

Idag, lördag morgon jättekul! Fysisk träning. Ålder idag mellan 2 veckor och 75 år se bild!

     Lite fri utövning som syns, synkroniseringen är inte alltid där hos alla och aldrig än så länge, hos mig.   När vi var klara började barn/ungdomar på andra sidan vägen strömma ur en skola. Dom fortsatte komma klass efter klass och jag fick veta att först brukar man värma upp med ½ tim snabb promenad på morgonen sen gympa utomhus 1 tim sen första lektion. Klädseln helt blandat, muslimska flickor med huvudet täckt för det mesta, inte alla och inte alltid. 

Nu är jag hemma igen, har ätit den frukost vi stannade och köpte på hemvägen, tydligen rutin, och jag ska upp och duscha innan jag får se vad jag hittar på för spännande.