Har inte bloggat på länge eftersom jag planerade att gå runt här och fota lite i området så jag kan visa Horizon Hills med alla fina hus och glada människor. Men jag glömmer alltid kameran dagtid och på kvällarna när jag tänkter blogga är det ju mörkt. 

Men OK jag skriver lite nu och lägger in bilderna när jag kommer mig för. Hade tagit några bilder med min mobiltelefon men så tappade jag den i diskvattnet och fick köpa en ny. Har nu en tjusig Android som jag inte lärt mig använda. Blir telefoner krångligare eller bara vi mogna människor äldre och dummare?

Försökte färga över mitt hår med mellanbrun, det liksom tvättas bort för varje tvätt trots att det är vanlig hårfärg, inte toning men det har dämpat ner både det silvergrå och pistageslingorna en aning så nu är det bara att vänta på utväxt så jag kan låta klippa bort eländet. 

Skickade efter 2 snygga baddräkter (för fullvuxna) från USA, dom finns även i Sverige men är dyrare där. Dom anlände efter mindre än en vecka så jag skyndade ner till postterminalen där även tullen finns och hämtade dom. När jag kom in var den första jag såg en stor stabil man som heter Napoleon. Han var upptagen med en kund och fyra till satt på stolar och väntade. När han fick se mig sken han upp och sa "the Swedish lady". Jag var där för ca 3 månader sedan och han mindes mig direkt, inte illa, är det en komplimang eller.... Sen frågade han efter min son (Christoffer var med förra gången). Jag talade om att han åkt tillbaka till Sverige och arbetade på en båt. Då ville han veta vem av mina barn som nu kommit hit för att ta hand om mig. Detta kan låta som en konstig fråga men jag får den ideligen. Varför bor du inte hos något av dina barn? Du har ju två söner där ska du bo nu när du är ensam. Vill du bo i Malaysia så måste en av dina söner flytta hit och ta hand om dig. Jag har försökt framföra detta till mina söner men får inget postivt gensvar :)

Sen ville Napoleon börja hjälpa mig men jag sa att jag kan vänta på min tur men detta är heller inget man förstår här. Han släppte omedelbart mannen han höll på med och ville veta vilket nummer mitt paket hade, jag bad den andra kunden om ursäkt men han bara log. Likaså gjorde dom andra jag fick gå före, kösystemet är inte särskilt väl inarbetat här vilket jag försöker påminna mig själv varje gång jag ska till att betala i en affär och någon bar sticker fram sina saker eller frågar något före mig och jag får snällt stå och vänta. Nu var det omvänt men jag faktiskt tvingades att trängas. Sitt ner sa Napoleon sen men det fanns bara fyra stolar och alla var upptagna men han körde snabbt bort en äldre man som snällt fick ge sin stol till mig. Ja ja sånt är livet. Baddräkterna var snygga och satt jättebra, jag har lyckats gå ner lite i vikt och då var det mycket roligare att köpa fina baddräkter. Nu är jag ingen smal sylfid men som jag såg ut när jag kom, jag började ju min tid här med att gå upp rejält i vikt, alla människor bjuder mig på mat och allt möjligt gott hela tiden. Minst ett par gånger i vecken bara kommer någon till dörren på morgonen på helgerna eller på kvällen i veckorna och har köpt med olika saker dom vill jag ska smaka. Mycket är konstigt och inte så gott men en hel del är också alltför gott. 

Häromdagen gjorde jag fyra äppelpajer med hemmagjord vaniljsås på vaniljstång och grädde, och gav fyra familjer varsin paj med en liten burk vaniljsås till. Alla fyra familjerna hade givit mig olika fina fat eller burkar med ätbart och jag ville inte bara returnera behållarna utan att ge något tillbaka. Alla sa så klart att det var jättegott och det tyckte jag också för jag smakade av vaniljsåsen men inte pajerna, vet hur dom smakar. Tyvärr är ju mentaliteten sån här att man aldrig skulle säga att det inte är gott. Jag har nog gjort bort mig ofta där innan jag började lära mig, även nu kan jag känna mig tvungen ibland att säga att det var inte särskilt gott alltför kryddstarkt för min smak men då ser dom ut som man slagit deras barn, så jag vet inte vad jag ska göra. Ska jag ta emot allt och låtsas gilla det men då fortsätter dom bara ge mig mer och mina hundar börjar nästan få kinesögon av all Malaymat jag ger till dom men självklart berättar jag inte det, så okänslig är jag inte. 

Nu håller jag på och tjafsar med Immigrations igen, vill ha intyg att skicka till Sverige om att jag bor permanent här så jag slipper betala 30% skatt på pension som skickas till mig, den blir då 25% i stället i alla fall lite mindre. MEN som förut så existerar jag inte. Jag har uppehållstillstånd men jag måste visa dom ett papper som inte räcker för svenska myndigheter men som visar Immigration att jag faktiskt får vara här men för att få det intyg som sverige kräver måste dom "hitta mig". Man lovar att återkomma men än så länge efter flera månader inget nytt och när jag åkte dit förra veckan var det som att börja från början. Inget fanns om att jag varit där tidigare men dom ska undersöka och lovar återkomma till mig. Nåja jag ger dom året ut men sen borde något hända, jag förlorar lite pengar (även om det är lite) varje månad. Nu är dock kronan tydligen så stark att jag ser skillnad på vad jag får överfört hit. Hoppas det fortsätter så. Fortsätt rösta borgerligt, tydligen kan dom trots allt sköta Sveriges finanser nu i kristider. 

Nu har jag fallit till föga för min lathet igen och fr.o.m nu på fredag och varannan fredag framöver kommer Mel som är "part timer" dvs städhjälp/hembiträde på deltid, att komma till mig. Hon städar hos mina franska vänner tvärs över gatan och dom säger att nu när dom lärt henne att hon måste flytta på stolar och soffor när hon tvättar golv och likaså lyfta på saker i badrum och på bord och inte bara torka runt så är dom nästan fullt nöjda med hennes städning och dom har provat många. Hon sökte fler jobb, hos dom städar hon en gång i veckan men jag vill bara ha hjälp varannan vecka, vi får väl se hur lång tid det tar, den gängse kostnaden för städhjälp är 20 kr/tim och det anses välbetalt, affärsbiträden får i allmänhet hälften eller ännu mindre i lön. Jag ska bara ha hjälp att städa, tvätta, handla osv gör jag helst själv.

I trädgården växer bananträd, papaya, palmer, elefantöron, klängväxter, bambu, sockerrör och liknande så det ser ut som en djungel. Dom är så etablerade att dom klarar torkan vi har nu, men min stackars rabatt med blommande växter får jag vattna med vattenspridaren minst en timme om dagen. Blommande växter är jättesvåra att klara här, verkar som det är för varmt. Bara orkideerna växer och blommar jämt. Dom har jag haft ett år nu och dom har alltid minst tre långa blommande stjälkar var. När en blommat över är en ny knoppig gren på gång. Jättefina. Nu har jag tillbringat någon timme dagligen i flera dagar med att beskära och även gräva upp en del växter så det inte ska växa igen helt här. Gräsmattan är ganska brun men inte fullt så brun som på senaste kortet men vattentrycket är så dåligt att jag inte kan vattna som jag skulle vilja. Det är ingen vattenbrist här eftersom vi använder avsaltat havsvatten. Det smakar till och med OK att dricka även om jag mest köper vatten på flaska. 

Fotografier följer inom ett par dagar. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har nästan hela dagen bara runnit på utan att jag orkat ta mig samman och göra något alls. Tror tröttheten och nedstämdheten är pga nästan sömnlös natt med fyrverkerier till fyra i morse. Ändå, tvingade mig själv att gå ut och vattna är rädd om ...

Så här förbereder sig grannarna som är kineser för att ikväll fira, och säkert försöka överträffa några andra grannar som är malay dvs muslimer. Idag är första dagen av Hari Rays Puasa och i morgon andra och sista dagen. Det innebär slutet på Ramadan...

Visst vore det trevligt att kunna ta en dush innan man lägger sig när temperaturen, som alltid, har varit över 30 grader hela dagen. Men sån lyx har inte jag. Fick för mig häromdagen att nu ska jag göra något åt det dåliga vattentrycket i hela huset ...

    Några bilder från vår morgonpromenad där vi nästan alltid är ensamma. Möter bara någon enstaka person ibland. Promenera anses inte hälsosamt.   Kolla in bananerna, om ett par veckor färdiga att skörda och vem som helst kan ta, trädet v...

Jaha, tog en bild av mig själv med min webkamera nyss, men nekar att lägga ut den på bloggen. Måste ha lite distans till det här innan jag kan bjussa på mitt senaste misslyckande med en bild.    Frisyrer i Malaysia liknar alla varandra. Man har s...