Senaste inläggen

Av Inger Johansson - 25 juni 2011 06:31

Konstigt hur man anpassar sig på ett helt annat sätt när man vet att man ska bli kvar någonstans mot när man är på semester. Efter drygt två veckor känner jag mig på många sätt hemma här. Har tre riktigt goda vänner (Nicki inte inräknat). Kl 06:15 i morse kom två av dom och hämtade mig och vi körde till en park där vi deltog i motion. Folk började droppa in halv sju men det var inte ljust nog förrän kl 7 då vi drog igång. Jag är helt betagen, varför tränar man bara så i Asien? Skulle vilja beskriva det som en sort chi-gong till att börja med så man fick upp hoppet att det här blir lätt, takten ökades succesivt, hela tiden la man in stretching men på ett estetiskt sätt, man sträckte inte bara ex vadmusklerna utan parallellt vickade man på händerna och betedde sig lite mer danslikt. Tempot ökade och därefter var det ca 10 min ren hip hop faktiskt! Jag var så klart usel, låg ett steg efter hela tiden men dom tre instruktörerna, en kvinna i min ålder, en i 30-års åldern och en kille 25-30 år hjälpte mig med glada tillrop - på kinesiska - och jag har nu till hemläxa att träna upp mina fingrar och handleder. Vi var ca 20 deltagare.Nu vet jag varför så tidig träning, vid kl 8 var det för varmt då la vi av.  Kamera nästa lördag så ni får något att skratta åt. Mot slutet kom ett gäng unga killar som stannade till och jag tänkte att nu kommer dom att driva med oss, men dom stannade bara några sekunder och bugade djupt för att hälsa sen sprang dom vidare till en plan i närheten där dom tränade fotboll!


    I går fick jag se att det började bli alltfler "smutsfläckar"  på en vägg men när jag inte kunde tvätta bort dom och drog fram en garderob höll jag på att svimma, det var vattenfläckar. Ett rör eller flera, har sprungit läck i väggen. Rörmokaren från i torsdags kom i morse tillsammans med ägaren och Nick. Ägaren (den kinesiska kvinnan) var upprörd, eftersom det är ett års garanti på huset och den just har gått ut. Husförsäkringar täcker inte vattenskador. 


När jag frågade hur länge reparation ska ta sa rörmokaren 1 dag!!! Jag är expert på vattenskador efter alla mina. Det tar inte en dag. Ska ni inte torka frågade jag men något gick förlorat i översättningen för han svarade att han skulle själv hålla med trasor.   Byggfläktar och liknande bryr man sig tydligen inte om. Man ska slå hål i väggen, ta bort det vattenskadade, laga rör och fixa ny vägg. 1 dag! Vi får se. Så här ser det ut nu på ca 4 kvm:


Folk kommer på måndag morgon så jag ska ta ett nytt foto efter en dag få se om jag och hantverkarna tycker samma sak om vad som är färdigt. Ser en rejäl fajt framför mig. Har dock sagt till Nick att leta ett annat hus, tar det här för länge tänker jag inte betala hyra för att bo på en byggarbetsplats och jag har tackat nej till muslimska jobbare, mina hundar ska inte stängas in i något rum en hel dag. Tror jag är en jobbig husgäst men det struntar jag i, såna är vi i Sverige skyller jag på hela tiden och ler när jag säger elaka saker som att varför kör ni inte den soffan (som jag inte vill ha i huset) direkt till tippen? Har man som dom, hela kinesiska triaden bakom sig har man råd, men jag lät bli att säga det. Har jag talat om att familjen köpte nio st nybyggda hus här i området som dom hyr ut men själva har dom just köpt ett ganska långt härifrån som lär vara dubbelt så stort vilket skulle göra ca 600 kvm. Kan tänka mig att det är stort, smutsigt och kommer att vara helt slitet på ett år.


Vi är 4 pers som ska åka till Singapore nästa vecka, normalt tar dom en buss som har AC och ser jättelyxig ut, kostar 4 ringit (knappt 10 kr). Men vi ska en vända till IKEA så vi ska ta 2 bilar för att få med oss lite grejer hem. Själv kommer jag att rikta in mig på Marabou och några mattor. Lite sight seeing ska vi hinna med före och lunch ska vi äta i Nancys lägenhet i centrala Singapore, hon ska låta sitt hembiträde åka i förväg och förbereda maten. Låter omständigt när det är så lätt att äta ute men jag bara nickar och samtycker som jag alltid gör, man ska inte vara besvärlig.

Nu ska jag sova lite middag i en bambuvilstol i skuggan. Stolen köpte i morse på hemvägen, den är jätteskön som värsta solsäng när man fäller ut fotstöd och ner ryggstöd. Hmm ser att Tintin ligger där nu men vi får väl se vem som ska bestämma, antagligen köper jag en till. Indy är försvunnen (inte långt alltså men hon har nog letat upp ett skuggigt hörn någonstans). 

Hoppas midsommaren var skön för alla, solig och bara lagom blöt.

Av Inger Johansson - 23 juni 2011 09:29

Puh, tur att man lever! Jag har två stora nyckelknippor till mitt hus med påhängande krångliga fjärrkontroller till grindar. Har verkligen inte saknat fler men i går kväll frågade Nancy plötsligt, när jag rusade runt som en skållad råtta och letade nycklar, hur många knippor jag har. Två sa jag varpå hon formligen tjöt av fasa. Du ska ha fyra förklarade hon och ägarna till mitt hus hör, enligt Nancy, till kinesisk maffia och därför äger dom så många hus och är så rika. Men mannen är från Brunei försökte jag men det viftade hon bort, kvinnan, be mig inte komma ihåg alla kinesiska namn, har en bror som är högt uppsatt i triaden (kan man säga så på svenska?) alltså är min husägare ingift i eländet. Med andra ord, kinesiska maffian kan komma och gå som dom vill i mitt hem. När jag inte blev så upprörd som jag tydligen borde slog Nancy mig - faktiskt - flera gånger på axeln och sa "serious serious". Mest för husfriden har jag nu kontaktat min allt i allo Nick ang nycklarna. Viktigare var dock att ju mer jag tänkt på saken ju surare har jag blivit över olika läckande kranar, slang till tvättmaskin, fullpackad städgarderob men kineska vad det nu är och en hel del till så jag sa till Nick att se till att dom nu kommer med stor flyttbuss, rörmokare och elektriker. Men efter två veckor känner jag mig snart som infödd så jag räknar med att dom kommer med en stackars jobbare på MC som får köra 40 rundor med prylar och agera rörmokare och elektriker fast han själv inte ens har rör och el indraget hos sig. 


Har börjat köpa blommor. Tre orkidéer en för MR10 eftersom den sitter i en fin stenkruka dom andra två för MR12 tillsammans, dom ska jag plantera om. Tror jag ska ha orkidér inne. För mindre än 50 kr för tre st + en stenkruka, kan jag ha råd att skaffa fler och när jag tittade upp på en balkong häromdagen fotade jag orkidéer i blomlåda (i stället för pelargoner). 

Vänster klicka på bilder ser dom finare ut! 

   Orkidéer i stället för pelargoner i blomlåda En skranglig Bouganvillae som jag ska driva upp att bli pampig samt en buskliknande någonting.   Mina tre första orkidéer


Om jag nu inte blir tagen av daga av Kinesiska Triaden, vad dom nu ska tjäna på det, återkommer jag när jag har något att skriva. Förresten jag återkommer nog i morgon det där om jag har något att skriva eller inte stoppar säkert inte mig.


GLAD MIDSOMMAR!  

Av Inger Johansson - 21 juni 2011 14:55

Myggen här kan klockan. Jag skämtar inte. Man ska lyssna på inhemska befolkningen och flera har sagt till mig

1. mellan kl 18-20 kan man inte ha fönster eller dörrar öppna för då kommer myggen in och då är dom som aktivast och sticker.

2. på kvällar måste man använda myggstift, myggbett KAN ge Denguefeber men så många gånger som jag hört det så låter det som en tillfällighet om man slipper bli sjuk efter man blivit myggbiten.

Nåväl myggbiten har jag blivit och det med besked. Dessutom har faktiskt alla myggbett kommit till mellan kl 18-20.   

Så här ser en mygga INTE ut men min blogglärare Christoffer säger att jag ska indela texten i stycken samt lägga in bilder så varsågoda. 

Har alltid glasdörrarna ut står öppna och inte tänker jag på klockan förrän jag märkar att jag har mygg inne. Dom är små och verkar inte vara många men dom sticks dom små rackarna och jag som sällan blivit myggbiten i Sverige. Hoppas jag slipper bli sjuk, första gången blir som en svår influensa som sitter i flera veckor men andra gången blir det en autoimmun reaktion så då kan Dengue vara dödligt (enligt vad jag läst mig till på nätet, aldrig träffat på det i verkliga livet). Det kan också stämma med vad jag hört här för då säger man att Dengue är inte farlig för turister bara för Malayer själva. Det beror så klart på att turister i allmänhet, om dom blir smittade, endast blir det en gång i livet. Intressant infektion får man väl säga, jag kan inte sluta läsa om den, normalt får man ju alltid ett visst, ibland till och med totalt, skydd mot ett virus efter primärinfektion men här är det alltså tvärt om. Den har två veckors inkubationstid men jag kan aldrig tänka mig att jag ska få en så exotisk sjukdom när jag, hittills, inte ens ådragit mig minsta släng av magsjuka och nu tar jag alltid is i vattnet ute och oroar mig inte över något sånt. 


Nog om myggen. Jag råkade kapa bakdelen på våran husödla idag. Jag vet inte om det gör ont eller inte men har sett honom ett par gånger i kväll så han dog i alla fall inte men det ser lite konstigt ut. Man ska ju vara rädd om en ödla som flyttar in (dom finns i vartenda hus) eftersom dom är helt ofarliga och inte äckliga på något sätt men mest pga att dom äter insekter. Tydligen kan man se en påtaglig ökning av alla möjliga insekter om man inte har en ödla inne. Här bor en bakom soffan på ovanvåningen och en bakom soffan på nedervåningen. Den nedre hann jag se i ögonvrån i samma ögonblick jag stängde ytterdörren och såg, när han for in och sen uppför den vita väggen, att sista centimetrarna av stjärten saknades. Grymma mig men det var olyckshändelse. Man ser dom annars sällan på dagarna men rycker man lite i soffan far den upp på väggen och i vardagsrummet kan den klättra rakt upp 7 meter. Som att bo i en kyrka. 


Sist men inte minst jag har fått tag på shorts! Shorts och bil samma dag, inte illa. Passade på att köpa 3 par. Åkte ut en liten sväng i kväll eftersom jag fått veta var jag kunde hitta dom.  I morgon ska jag bara softa, städa, vilket upprör Nancy och Fong som tycker jag ska unna någon stackars städkvinna sin lön, men det är inte lönen utan jag har sett hur dom städar. Ska också prova ugnen och baka en mjuk kaka eller lite muffins på prov. Har så klart inte fått mina köks attiraljer från Sverige än så jag får klara mig med väldigt lite. Blir nog inget att blogga om i morgon men var inte allt för säkra i detta land händer så mycket oförutsett. 

Av Inger Johansson - 21 juni 2011 09:27

   

  Se och beundra. Åkte hemifrån kl 10 och klappade om mina rumskompisar och sa att om ett par tim är jag hemma. Bilfirman ligger nära! Kom hem kl 15. Ska inte tråka ut er med detaljer, ännu en sak man måste uppleva för att fatta. Har i alla fall skrivkramp i handen pga alla signeringar och i bibban papper ska man dessutom sätta initialer på varje sida för att visa att man läst det, det var drygt 40 sidor med allt om trafikregler -måste vara menat som ett skämt- till försäkring mm mm som jag inte har en aning om vad jag signerade. Titta noga nu på bilen, om jag känner mig själv är den nog inte länge fri från skrapsår och bucklor men jag ska försöka vara rädd om den. Nu ska jag ägna mig helhjärtat åt hundarna och lämna återbud till Nancy om utflykt i kväll.

Av Inger Johansson - 20 juni 2011 04:21

 Oops, höll på att glömma den pampiga entren. Är det någon som blir sugen att äta här? Själv ska jag hit och äta hummer tillsammans med Nancy någon kväll snart, hon påstår att den är underbar. Blir jag inte sjuk anser jag att restaurangen får anses säker. Åker bilkaravaner från Singapore hit och äter varje kväll kan det inte vara helt fel. 


Så har jag gjort det igen. Publicerade ett inlägg i morse som jag nu skulle komplettera med entren och plötsligt försvann alla tidigare bilder får väl prova igen. 

   När vi närmade oss vattnet och restaurangen kom först den här magra ämliga svarta hunden och morrade. Vi ignorerade den men.....   sen kom den här med hög svansföring som tydligt visade att han ansåg sig stor och vi var inne på hans revir, vi fortsatte dock men......   sen kom fler, sammanlagt 5 st och dom gick i allt snävare cirklar runt oss, Indy och Tintin var RÄDDA.    Jag försökte få ett sista (misslyckat) foto av vattnet där man ser Singapore på andra sidan men kände att vi ska nog härifrån. Avskyr att schasa på hundar men försökte så vänligt som möjligt göra klart vem som bestämmer och schasade bort dom samtidigt som vi gick med (ganska) bestämda steg tillbaka åt vårt håll. Det gick inte helt lätt att få dom sluta cirkla, har aldrig sett sånt hundbeteende förr. Men vi kom därifrån, tydligen :)   Har ni sett en sån mager liten apa på bordskanten. Nedan är den stolta ägaren. Han jobbar på vägen som byggs i området och han sa åt mig att följa med ner till arbetarbostäderna så han fick visa sin apa. Vilket jag gjorde. Hundarna var inte imponerade men när Tintin skällde till försvann apan in i skjulet, förlåt jag menar mannens hem.    Ser ni vad jag menar med en långärmad tröja under en kortärmad, dom vill väl inte frysa. Dom flesta har ju känt Asiens tjocka, fuktiga värme men ni ska veta att skillnaden är stor bara mellan Kuala Lumpur och Johor Bahru. J.B ligger exakt på ekvatorn och har vad som kallas tropiskt regnskogsklimat (lika året om) till skillnad från längre norrut där man har tropiskt monsunklimat (regn- och torrperioder). Ja, får väl skaffa lite mer långärmade kläder. På tal om kläder har jag försökt köpa shorts sen jag kom men inte hittat ett par, varken på marknader eller flotta varuhus, som är stora nog åt mig. Idag har jag köpt utomhusmöbler, dom fanns hemma i affären så dom levereras till mig redan om 8 dagar. Passade då på att gå in i en lite dyrare klädaffär och fråga efter shorts. Hon tog fram dom största dom hade men ruskade själv på huvudet. Dom såg ut som storlek 36. Man säljer inte kläder för övervuxna turister eller nyinflyttade maximänniskor här. Vad göra? Jag ska på gymnastik på lördag och före det måste jag ha shorts.

Ingen bil än!

Av Inger Johansson - 19 juni 2011 14:19

Jättetrevliga systrar. Nancy och jag är exakt jämngamla och Fong lite äldre vet inte hennes exakta ålder. Nancy ser ut som 55 när hon kommer i sina shorts och T-shirt. Båda är från Singapore där Nancy varit lärare och fortfarande åker dit och har en föreläsning på universitetet 3 tim en dag i veckan. Båda är ogifta fröknar. Dom bor här i Taman Laguna där dom tillsammans med sin bror och svägerska köpt två intill liggande hus och slagit ut vissa väggar för att göra som ett stort hus, men ändå är dom som två hem med varsina kök, tvättstuga osv. Dom har gjort det 10 gånger finare än mitt slott. Mest pga att dom har tavlor på väggar och så hemtrevligt möblerat men också två "uterum" ett mitt i vardera huset. Där har dom vatten som rinner i ett vattenfall längs väggen och ner i en fiskdamm i det ena och mer växter i det andra. Det har alltså glasväggar runt om med skjutdörrar mot vardagsrummet. Man sitter inte där, det blir varmt som en bastu. 


Fong träffade jag redan förra veckan när jag var inlåst och hon utlåst, men Nancy kom över idag och ropade, öppna grinden. Jag skyndade mig att lyda. Gillar bestämda människor. Hon gjorde stor affär av hundarna och berättade om hunden hon och Fong haft men  som inte längre lever. Alltså tyckte jag omgående om henne. Nu är hon kanske åt det lite överaktiva hållet men det blir nog bra. På lördagar ska jag följa med henne på gymnastik varje vecka, hon hämtar utanför min grind kl 6:15 på morgonen! En söndag i månaden går syrrorna till en kinesisk kyrka, ingen av dom tror på gud men det är en social grej. Jag sa bestämt nej, jag är ateist men det skrattade hon bara bort och sa att själv var hon lite av varje eftersom hon tyckte man ska gardera sig. Lät i och för sig sunt så jag har gått med på att följa med till en kinesisk gudstjänst (eller vad det är,) en gång för att ha varit på den. Kan ju vara intressant att se en sån kyrka inifrån. 


Hon följde med ut på hundpromenaden tidigt i kväll, sen låste vi in dom små liven (fast jag råkade lämna köksdörren öppen - igen) så båda sprang på tomten och hade det bra när vi kom hem. Vi var borta lite över en timme. Nancy skulle visa mig var jag ska äta, aldrig betala mer än max 5 ringit för hel middag sa hon och vi gav RM 4;20 (mindre än 10 kr) för en enkel men god middag på en stojig utomhus restaurang. Man fick peka vad man skulle ha så lagade dom det. Tog kyckling, ris och wokade grönsaker, faktiskt mycket gott. Efteråt sa min nyvunna vän att nu ska vi köpa 6 goda äppelmuffins var och ge till Nepaleserna. Dom är mycket fattiga och det är oartigt att ge pengar men många på området ger dom mat och bakverk. När jag kom hem var jag lite sugen på en själv men vem är jag att rycka maten ur en svältande människas mun, så jag hivade in dom i vaktkuren som jag blivit tillsagd och för en stund sen såg jag svägerskan komma med den andra kartongen. I Malaysia har inte det här med genmanipulerade muffins där en skulle räcka till 4 personer slagit igenom, här är det precis tvärt om, dom är ungefär som halv gammaldags muffins. 


I går åkte vi till Desaru Beach. Det är långt från där jag bor. Omkring 8 mil. Det var ingen lyckad dag, halvvägs där började det åska men inte regna. Indy blev rädd men inte alls så rädd i bilen som hon brukar vara hemme, så nästa gång det åskar får jag väl (fick just myggbett, säkert har jag nu Denguefeber men lite får man väl tåla), ta henne med och ut och köra i bilen. Så gör ju en del småbarnsföräldrar med kolikbarn.  När vi kom fram var åskan över men i stället fullkomligt vräkte regnet ner. Vi gick ändå ur och efter ca 30 sekunder var det som att komma ur duschen med kläder på. Tintin var rasande och ville bara tillbaka in i bilen och en hel familj kom springande och mamman i 20-årsåldern gallskrek av skräck när hon fick se Indy!!!!! Jag blev förbannad, slängde in mina högt älskade hundar i bilen, försökte fälla kärringen till marken med en blick och körde tillbaka, får man väl kalla det, för till slut kom jag hem bara 3-4 timmar senare än om jag hade hittat. 


Tror inte jag kommit ihåg att tala om dom berömda fisk- och skaldjursrestaurangerna som ligger alldeles utanför vårt område halvt på land och halvt på pålar i havet, 4 stycken. Det kommer hela karavaner av bilar från Singapore dit på kvällarna och man ser ofta människor från Taman Laguna svänga ner där. Det är trafik kaos på kvällarna och det tar mellan 5-10 min att promenera dit men det ojas väldigt över att jag går ner dit och inte tar bilen. Fattar ingenting! Nåja i morgon SKA jag ta med kameran på morgonrundan och fota får ni se vad elegant :D


Måste lägga mig hyfsat tidigt idag, av någon anledning verkar Nancy tycka att man ska göra allt tidigt på morgonen så hon hämtar mig kl 8 i morgon. Vi ska till en utomhusmarknad som endast är öppen måndagar. Hon har också pekat ut vilken frissa jag ska gå till och talat om vad det kostar, vilken tandläkare jag ska gå till för han har gedigen utbildning, var jag ska serva min bil där dom till och med öppnar motorhuven osv osv. Om jag hade kunnat komma ihåg 10% av alla ställen hon pekade ut, medan hon svepte förbi i flygande fläng, skulle jag vara glad. God natt! 

P.S var tog den svenska sommaren vägen :)))))))))))

Av Inger Johansson - 17 juni 2011 15:12

betyder varning och står på var och varannan vägskylt. Alltså börjar jag kunna malay :D.  Det ord jag börjat använda mest är tiada som betyder nej. Ja är bara ja eller hur det nu stavas. Det jobbiga är att man aldrig får raka svar. När vi talar engelska får man ofta ett öuh som svar. Intonationen går upp så det låter som en fråga men först var jag säker på att det betydde ja sen blev jag osäker, har nu frågat och det är inget riktigt ord bara ett ljud som kan betyda ja ELLER nej. Hur förvirrande är det? Alltså frågar jag då ja? tiada? varpå svaret ofta blir att man vickar på huvudet från axel till axel. Då blir ju allt kristallklart. Snacka om att vilja skrika.


Bilen, the never ending story, skulle levereras idag. Ett antal samtal hit och dit ringdes sen tog jag en taxi till bilförsäljaren och gissa vad! Min nya bil finns på bilfirman, den är faktiskt jättefin dom hade fått hem den vid lunchtid men.....

nu ska den registreras och ALLA PAPPER MÅSTE SKRIVAS. Jag satte mig på en stol och sa OK fram med papper men nej det skulle till en myndighet för stämplar. Tror jag hört det förr. Slutade med att jag inte fick bilen med mig men när jag hotade att sitta där inatt och så länge det tog, och kände att jag kanske kunde göra verklighet av hotet förutom att jag ju måste hem till hundarna, fattade dom att jag menade allvar. Fick låna en jättetjusig bil som jag får behålla till jag får min. Näst bästa lösningen. 


Nu måste ni se dom små liven som omnämns i varje blogg. Indy har hittat en favoritplats inne där jag har ställt en pelare med fläkt och luftkylare  som blåser rakt på henne och det gillar hon. Vill hon bli riktigt avkyld har jag sovrummen på 19-20 grader. Själv sover jag i flanellpyjamas, det trodde ni inte va. 





   

Och så måste jag visa hur lyckad installation av min hemtelefon blev.  Sladden liger inte ens på golvet utan för att nå eluttag sträcks den rakt över golvet i bordshöjd. Idel förvånade miner från installatören och hans assistent när jag sa tiada (nej). Dom backade då ut genom dörren, kastade sig nästan in i bilen och åkte. Åter, vad gör man?

I morgon åker vi dvs jag, Tintin och Indy till Desaru Beach. Den är 2½ mil lång så vi ska nog hitta något lämpligt ställe för tant + 2 hundar. Då SKA jag komma ihåg kameran. 

Av Inger Johansson - 16 juni 2011 12:17

Inte hos mig i alla fall. Nu måste jag berätta om igår och idag i omvänd ordning. Åkte kl 10 i förmiddags för att betala och hämta min nya bil och lämna igen min hyrbil. När jag kom till bilfirman möttes jag av idel leenden och vänliga hälsningar av försäljaren som kallas för "manager" så jag antar att han är chef. Hans assisten kom också genast fram medan assistentens assistent höll sig diskret i bakgrunden efter att ha hälsat. Japp tänkte jag idag blir det business av. Jag frågade hur vi skulle göra och då föreslog Wilson (tror inte en sekund det är hans riktiga namn men så står det på visitkortet - ett enda namn och det är Wilson) att vi skulle sätta oss och skriva på papper. Man är ju luttrad så jag satte mig och en ny bunt papper lades fram. Jag frågade var bilen var och fick till svar att den får jag kanske på måndag om jag betalar idag och alla papper blir klara. Snacka om arg. Den skulle levereras idag sa jag bestämt varpå Wilson, assistenten och assistentens assistent såg ut som dom plötsligt fått sorg när jag inte verkade glad. Det ojades en del konstiga ord som jag inte förstod och Wilson föreslog ett tel samtal till Nick. NEJ sa jag, han är inte mitt ombud, han är fastighetsmäklare. Man vet aldrig hur mycket dom förstår, går inte att tala normal engelska, man måste tala en förenklad variant som "no Monday, today" Efter 2½ timme kom ändå Nick. Då hade den lägsta på rangskalan tagit mitt pass och varit bort väl över ½ tim, Wilson hade talat viskande (som om jag skulle förstå deras språk) med nr 2 som rusade fram och tillbaka och kom med vatten och frukt. No water, no fruit, only car, var min nästa intrelligenta och mycket irriterade fras. Papper som låg på bordet stacks under näsan på mig och ett var för trafikförsäkring vilket jag skrev under, ett fattade jag ingenting och var därför inte heller på humör att underteckna. Detta vållande sån förvirring att det telefonerades fram och tillbaka (ett samtal var så klart ändå till Nick). Det tog alltså 2½ timme att INTE få bilen. Nu är den dock betald och man lovar bestämt att i morgon, fredag, ska den levereras hem till mig. Tror det när jag ser det. Inser dock att jag får lära mig acceptera att här resonerar man på ett annat sätt typ varför göra idag det man kan skjuta upp till i morgon. Ingen har någonsin bråttom och hittills har ingen varit minsta ovänlig mot mig tyvärr blir det lite det omvända ibland men eftersom jag märker att dom blir alldeles förvirrade när jag blir arg så skärper jag mig. 


Tackade nej till att Nick skulle med och lämna igen hyrbilen talade om att jag tar en taxi hem. Kunde inte tänka mig hur lång tid det skulle ta. Hemma kl 17 alltså 7 tim och mycket litet uträttat. Biluthyraren gjorde vanlig koll av bilen faktiskt på mindre än 5 min. Bådar gott tänkte jag, men för tidigt. För sen satte killen sig vid datorm och plitade och skrev och läste och skrev efter en lång stund frågade jag om något var fel men nej allt var mycket bra, smile smile. Bensintanken var bara halvfull så jag skulle betala RM30 (65 kr) kom vi överens om. Detta renderade i ytterligare gott och väl en halvtimmes arbete. Först skriva i datorn sen räkna på räknemaskin sen visa mig att efter betalt RM30 var slutnotan på 0. Betalat allt i K.L Men, men, glöm inte kvitto på 30 ringit. Först slogs det in i en kassa apparat och jag fick kassakvittot, tänkte resa på mig och tacka men icke, sen skulle det skrivas för hand och det var en halv A4 sida där allt om mig dvs mitt namn, mycket krångligt, vilket är för- och efternamn?  min adress i Sverige, min adress i Johor Bahru, mitt passnummer, mitt körkortsnummer, mitt telefonnummer. Killen skrev som en 7-åring som skriver fint dvs han plitade superlångsamt men till slut blev det klart.


Tog en taxi utanför och åkte med en glad Buddist, buddor fastklistrade på hela instrumentbrädan gör att jag vet det. Gav honom min adress och han körde åt motsatt håll. Jag höll mun en stund, tänkte att han kan nog en genväg men hur långt österut ska man gena när Taman Laguna ligger på väster? Hittar du dit kom min försiktiga fråga, nej svarade han och körde obekymrat vidare åt fel håll. Du visar vägen sa/frågade han. Har ingen aning om var vi är nu förklarade jag. Han ringde då klokt nog ett samtal varpå han svängde mer norrut, tror jag, och det kändes bättre. Efter en stund såg jag att vi närmade os Senegai airport. Vi åker fel påpekade jag, då skrattade han gott. Har du ingen GPS frågade jag. not need not need svarade han. Vad säger man. Nya tel samtal och så här höll han på i långt över en timme. Plötsligt kände jag igen ett shoppingcenter och nästan skrek, åk i rondellen och pekade sen lotsade jag honom hem och betalade 25 ringit, mätaren stod på 49 så han blev inte glad. So call the police sa jag lite tufft när han protesterade, tänkte att dom är jag ju nästan kompis med vid det här laget. Så gick jag in med uselt samvete till mina älsklingar som fått vara instängda en hel dag men huset var i alla fall svalt och den här vakten stod troget utanför liksom han gjort när jag åkte på morgonen.  

Om någon vill riktigt studera hur stilig han är bara klicka på fotot blir det större. För att lätta upp min "vägg av text" här är ett foto av min alltid låsta grind inifrån tomten.  

Onsdagen skulle ha varit en lugn mellandag då jag mest ägnade mig åt hundpromenader i omgivningarna om jag inte fått för mig vid 6-tiden att åka och handla lite. Tänkte inte på att 6-8 är trafiken som värst och kl 7 blir det mörkt. Trots allt gick det ganska bra, problemet var när jag kom hem. Hittade inte kortet till bommen, inga problem dom kände igen mig och öppnade. Hittade inte nyckelknippan med fjärrkontrollen till grinden, värre. Hällde ur min väska i passagerarsätet, ingen fjärrkontroll. Hoppade ur bilen och letade ÖVERALLT. Ingen fjärrkontroll. En granne kom, en vakt kom, en till granne kom och plötsligt fick jag inte själv rum att leta. Mattor i bilen slets upp, varorna i bagaget letades igenom, jag fattade inte hur jag kunde bli av med den stora nyckelknippan med påhängande fjärrkontroll och lika hemskt varför jag åter måste göra mig till ett spektakel när jag bara skulle in i huset. Glassen hade redan börjat rinna i en av påsarna. Då skrek en granne till, det fanns banne mig ett förbaskat lönnfack som kom fram om man lyfte armstödet mellan förar- och passagerarsätet. Jag säger bara ett ord - komplott. 

Få se nu vad fredagen har i sitt sköte, får jag min bil?? Helt omöjligt att sia men den som lever får se. 

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

AMARAN


Ovido - Quiz & Flashcards