Direktlänk till inlägg 26 februari 2012

Resehandbok

Av Inger Johansson - 26 februari 2012 00:59

Läs och lär er hur man INTE ska göra när man besöker en storstad. 


Planerade att åka till Svenska Ambassaden i Singapore i fredags morse för att få ett "Levnadsintyg" påskrivet. Pensionsmyndigheten skickar ut underlag en gång per år så man kan visa att man fortfarande lever trots sin höga ålder. Tänkte att nu ska jag planera ordentligt och inte slarva så jag får åka omkring som en yr höna i flera timmar. Skickade ett mail och frågade om man bara kunde komma och om öppettider. Jag var välkommen alla vardagar mellan kl 9-12. Tog in min GPS från bilen och programmerade 111 Somerset Road. Mitt i centrala Singapore, parallellt med Orchard Road, den berömda shopping gatan.


Nästa morgon, fredag, efter en ganska lång hundpromenad satt jag hänglås på grinden så hundarna kunde vara både ute eller gå in och svalka av sig genom en liten öppning i terassdörren. Åkte hemifrån som planerat ca kl 07:30 så jag skulle vara framme vid ambassaden kl 9. Efter ca 10 min bilfärd tittade jag bredvid mig på passagerarsätet där mina kort, Autopass för Singapore, Touch and Go för Malaysia, mitt pass och ifyllda disembarkation/embarkation för både Malaysia och Singapore låg. Tänkte först berömma mig själv när jag insåg att jag glömt blanketten jag skulle ha ifylld på ambassaden och som jag lagt i ett redan påskrivet kuvert. Fick vända om och åka hem och hämta. Åkte igen och när jag ca ½ timme försenad närmade mig gränsövergången insåg jag nästa misstag. Tiden! Det var det km långa köer, visst ja, tiotusentals pendlar varje dag, bor i Malaysia och jobbar eller studerar i Singapore. Kl 9 närmade jag mig Singapores passkontroll. Då tänkte jag ta fram min GPS men den låg så klart kvar hemma i huset, jag brukar ju aldrig ta in den. Nåja tänkte jag optimistiskt, jag hittar nog. 


När jag kört igenom samtliga kontroller, dragit mina kort, fått mitt pass stämplat för femtioelfte gången (lär få skaffa lösa isättningsblad innen det går ut 2015) låg jag i fel fil och var tvungen att ta vänstra motorvägen i en Y korsning direkt man kom ut i Singapore (landet). Jag skulle ju till Singapore (huvudstaden), nu var jag på väg till en Woodlands, en mindre stad. Försökte åka av vid första avfarten, stort misstag, gick inte att komma över till den andra motorvägen hur jag än försökte. Var efter en stund totalt vilse, när jag till min lättnad såg en skylt "Singapore City". Följde den men efter ½ timme fanns den inte mer och jag hade ingen aning om var jag var men misstänkte att jag var nära den enorma hamnen. Körde runt runt och ibland såg jag att jag nog hade varit på samma väg förut. Till slut såg jag en skylt "Public Parking" bredvid en skylt MRT (tunnelbana). Åkte snabbt in på parkeringen och försökte läsa mig till hur jag skulle betala. Man skulle tydligen köpa kuponger så jag gick omkring på olika ställen, på ett glömde jag mitt kuvert med levnadsintyget men en snäll expedit kom springande efter mig. Blev hänvisad till andra ställen men inte 17 hittade jag några kuponger. Struntade i det och gick ner i tunnelbanan och lyckades i en biljett automat köpa biljett till Somerset som borde vara rätt station för mig. Läste noga på alla tavlor för att inte ta tunnelbanan i fel riktning. Det visade sig vara samma tåg som går till och från Shangi Airport, mycket modernt, extremt snabbt enkelspårigt. MEN, man var tvungen att byta till olika linjer, grön, röd osv. Första bytet gick bra, andra råkade jag ta tåget åt fel håll och fick springa över och ta samma tåg tillbaka och försöka igen osv. Till slut var jag vid Somerset och hoppade av. Gick ut och började titta efter nummer 111. Det var närmare 40 grader varmt, inte ett moln och ingen skugga eftersom solen oftast står så mitt på himlen. Efter en stund såg jag äntligen ett nummer, 418! Alltså måste jag vara på fel sida av gatan var min slutsats så jag tog mig över gatan och funderade på åt vilket håll jag skulle gå. Det fanns knappt några husnummer alls utsatta som kunde hjälpa till. Kom till en korsning och tittade på gatskyltarna och ingen gata hette Somerset Road!! Då gav jag upp och frågade en polis (hatar att behöva fråga men kl var nu 11 och dom stängde kl 12). Han talade om att stationen Somerset inte låg på Somerset road men nära :). Svenska ambassaden hade han aldrig hört talas om och gatnumren kände han heller inte till. Jag följde hans instruktioner och kom snart till en annan korsning där ena gatan till min stora lycka hette Somerset Road. Den började faktiskt i den korsningen för åt andra hållet hette den något annat så jag började gå och leta efter nummer 111. Hittade 313 på en byggnad och korsade därför gatan och tänkte att på den här sidan är det. Promenerade till gatan slut, trodde jag när som helst skulle kollapsa av vätskebrist och utmattning när jag insåg att jag hade missat ambassaden. Vad är det för sorts ambassad tänkte jag. Slank in och köpte en flaska vatten, tittade på klockan 11:35 och satte full fart tillbaka samma gata. Råkade titta på andra sidan gatan där jag tagit för givet att numren var jämna och på en kontorsbyggnad stod med jättebokstäver TRIPPLE ONE. Oj så fyndigt, jag stapplade rakt över gatan, struntade i övergångsställen som låg minst 100 meter bort vilket kändes som 1 km och tog mig faktiskt oskadd genom dörren. I receptionen frågade jag efter "Swedish embassy" och fick till svar "No Swiss embassy here". Jag lyckades låta bli att ta stryptag på människan (en androgyn varelse kan ha varit man eller kvinna) när en äldre man dök upp så jag vände mig till honom i stället. Han visste inte heller men tog mig med till er orienteringstavla och där i pyttesmå bokstäver stod det att på våning 5 fanns Embassy of Sweden. Oh sa den androgyna varelsen, you said Swiss, no I said Swedish, yes Swiss, så där hade vi kunnat stå än så jag bara vände ryggen till och gick till hissarna. En kvart innan stängningsdags stapplade jag in på ett litet kontor med 2 unga tjejer som var väldigt hjälpsamma, men ändå!! Svensk Ambassad! Inte konsulat utan Ambassad! Jag frågade om någon någonsin sagt att det var svårt att hitta och dom skrattade gott och sa att många hade ringt och fått komma en annan dag för dom hittade den inte. Kanske man skulle göra något åt detta?

Nåja, det tog ca 30 sekunder att stämpla och skriva under mitt ifyllda levnadsintyg så gick jag. Hade tänkt shoppa och äta lunch osv men nu ville jag bara hem. Ner i MRT och insåg att jag hade ingen aning om var jag ställt bilen. Hjälp!! Kände igen namnet Raphael station där jag gjort ena bytet så jag köpte biljett dit. Där visste jag att jag åkt två stationer innan nästa byte så jag provade åt ena hållet och tro det eller inte men det blev rätt. Sen måste jag köpa en biljett till ändstationen, gick ut och ställde mig vid biljettautomaten och läste namnen på varenda station och tyckte en lät ungefär rätt. Provade och kom fel, åkte tillbaka till föregående station och köpte en ny biljett, hade för mig att namnet på min ursprungsstation var något kinesiskt så jag tog ett kinesiskt namn 2-3 stationer från där jag var, längre trodde jag inte att det skulle vara och minsann, denna gång kom jag rätt. Gick så klar ut på fel sida ur stationen och fick gå runt hela för att komma till bilparkeringen. Kände på mig att bilen skulle vara bortforslad, dom är superpetiga med parkeringar i Singapore pga platsbrist och alldeles för mycket trafik. Dock stod bilen kvar med bara en p-bot på fönstret. 30 Sing dollar. Måste betala annars larmar det nästa gång jag drar mitt Autopass i passkontrollen i Singapore. Autopass är knutet till min bil. 


Nu ska jag inte beskriva hur jag tog mig ut ur Singapore och hem igen, men det var ungefär som ditvägen men omvänt. Strax före kl 16 kom jag hem och det hade jag i bakhuvudet hela tiden, att förr eller senare kommer jag i alla fall att vara hemma igen.


Undrar hur resan gått om jag inte förberett mig så noggrant dagen före?

 
 
CamillaL

CamillaL

26 februari 2012 14:48

Hej!
Jag följer din blogg och imponeras ofta av ditt mod! Kommer du till Singapore igen hjälper jag dig gärna att hitta rätt, du är välkommen att höra av dig!

http://resmed.lundbergs.me

Inger Johansson

26 februari 2012 23:37

Hej Camilla!
Naturligtvis har jag nu läst ganska mycket i er blogg som liknar en härlig resedagbok. Kunde ofta le igenkännande åt både platser, där även jag varit, och väder, som även jag upplevt. Fantastisk idé att göra ett uppehåll mitt i livet för att lära känna livet på andra sidan jorden. Själv sparde jag till slutklämmen men det är inte heller illa. Fortsätt ha det så bra och håll gärna kontakten! Jag kan återgälda erbjudandet om hjälp om ni kommer till Johor. Nästa gång jag kommer till Singapore hittar jag säkert som en infödd :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Inger Johansson - 19 augusti 2012 12:28


Idag har nästan hela dagen bara runnit på utan att jag orkat ta mig samman och göra något alls. Tror tröttheten och nedstämdheten är pga nästan sömnlös natt med fyrverkerier till fyra i morse. Ändå, tvingade mig själv att gå ut och vattna är rädd om ...

Av Inger Johansson - 18 augusti 2012 13:48

Så här förbereder sig grannarna som är kineser för att ikväll fira, och säkert försöka överträffa några andra grannar som är malay dvs muslimer. Idag är första dagen av Hari Rays Puasa och i morgon andra och sista dagen. Det innebär slutet på Ramadan...

Av Inger Johansson - 6 augusti 2012 15:18

Visst vore det trevligt att kunna ta en dush innan man lägger sig när temperaturen, som alltid, har varit över 30 grader hela dagen. Men sån lyx har inte jag. Fick för mig häromdagen att nu ska jag göra något åt det dåliga vattentrycket i hela huset ...

Av Inger Johansson - 26 juli 2012 04:19

    Några bilder från vår morgonpromenad där vi nästan alltid är ensamma. Möter bara någon enstaka person ibland. Promenera anses inte hälsosamt.   Kolla in bananerna, om ett par veckor färdiga att skörda och vem som helst kan ta, trädet v...

Av Inger Johansson - 25 juli 2012 15:34

Har inte bloggat på länge eftersom jag planerade att gå runt här och fota lite i området så jag kan visa Horizon Hills med alla fina hus och glada människor. Men jag glömmer alltid kameran dagtid och på kvällarna när jag tänkter blogga är det ju mörk...

Ovido - Quiz & Flashcards