Vet att man brukar skoja bort tokigheter man gör och saker man glömmer med "demens light" men jag är rädd att jag börjar passera light-stadiet. 

För en stund sedan fixade jag en mugg med the och tog fram mjölken för att hälla i, samtidigt fyllde jag diskhon för att diska och kom på mig själv med att stå och hälla minst ½ liter mjölk i diskvattnet!?!?!? Kanske bara simultankapaciteten som försvunnit eller? Slog igår ner mitt strykjärn och dessa marmorgolv är obarmhärtiga, i stort sett allt som faller i golvet går sönder, så också strykjärnet. Inget tecken på demens men jag fixade till min klädsel lite, går gärna hemma med en tunn malajsisk klänning med bara trosor under pga hettan, men vill ha åtminstone short och top när jag åker hemifrån.Tog bilen och körde till Tesco för att köpa nytt strykjärn eftersom jag var på humör att stryka och det sker inte ofta. Kom hem med bilen full med varor men inget strykjärn. Åkte igen i morse och kom hem med bal med toa- och hushållspapper men inget strykjärn!! Hjälp vad händer i mitt huvud? Hur länge kan man fortsätta övertyga sig själv om att man bara är lite okoncentrerad och när börjar det bli sjukt?

Nåja, blir jag totalt dement är det säkert bättre att lulla omkring här i Malaysia än i Sverige, här fryser man inte ihäl om man går vilse. Får väl hänga en påse med mitt namn och adress runt halsen så jag blir hjälpt hem igen, som barn när dom flyger ensamma. Något hem för demenssjuka tänker jag aldrig komma på så länge jag kan streta emot och det kan jag länge, jag lovar. 

Kanske är det bara en reaktion efter Christoffer åkt hem. Det är lite sorgligt men samtidigt skönt att rå sig själv igen. Här är vår sista måltid tillsammans för den här gången, på en god restaurang på Shangi Airport.

Tja, jag fick i alla fall med halva huvudet, kanske mitt rykte som fotograf blev något bättre pga det?

På måndag ska jag hänga med Nancy till hennes klubb i Singapore, vi ska bara bada i poolen, allmänt softa, äta en god lunch och sen åka hem igen, så det blir bara en 5-6 timmars utflykt. 

En storm blåste ett hål i yttertaket på huset, en stor tegelpanna låg på gräsmattan efteråt. Nu regnar det in i hallen på övervåningen så ombud för ägaren har varit här och fotograferat skadan men verkade inte särskilt upprörd, någon ska komma inom en vecka eller så och fixa. En vecka har gått nu, men jag har inga möbler i den hallen och kan alltid torka av stengolvet efter varje regn men tror att inom några dagar kommer innertaket att rasa in. Ska försöka inte befinna mig under det då. Bråttom existerar inte i det här landet.