Jaha, tog en bild av mig själv med min webkamera nyss, men nekar att lägga ut den på bloggen. Måste ha lite distans till det här innan jag kan bjussa på mitt senaste misslyckande med en bild. 

Frisyrer i Malaysia liknar alla varandra. Man har svart rakt ofta halvlångt hår. Det betyder inte att folk inte har problem. Verkar som det huvudsakligen är kvinnor som blir tunnhåriga med ökad ålder. Efter 50 år har dom flesta kvinnor ett jättejobb att försöka att med sitt tunna kvarvarande hår täcka hårbotten. Dom flesta blir också gråhåriga men använder svart henna och färgar hela tiden. Vill man ha en annan frisyr eller färg bör man nog åka till en frissa i Europa. 

Jag beslöt att jag är trött på att färga mitt hår för att täcka det grå som börjar synas alltmer i hårbotten. I fredags gick jag till den "fina frisören" på shoppingcentrat nära mig och sa att jag ville att dom skulle färga mitt hår grått så det inte syntes så mycket när mitt naturligt gråa hår växer ut och så jag sen kan sluta färga. Fick förklara i detalj eftersom dom i alla fall trodde att jag ville ha hjälp att färga över mina grå hårrötter. "The boss", John kom för att höra vilken konstig kund jag var. Han förklarade att grå hårfärg hade dom inte hemma men kunde beställa om jag kom tillbaka på söndag mitt på dagen. Jag sa att jag ville ha medium gray med silver highlights. Jag återkom på söndag strax efter kl 13 och togs omedelbart om hand av FYRA frisörer.

En klippte foliebitar och räckte till två stycken, en på var sida om mig, som tog upp små testar som dom penslade med färg från en kopp som den fjärde blandat och stod och räckte fram. Man började alltså med slingorna?? OK vem är jag att ifrågasätta proffs. Efter att jag hade ca 10 folieslingor klara tog tre st frisörer itu med att försiktigt pensla färg på återstoden av håret genom att fästa upp ett par foliepaket åt gången med klämmor. Tänk så mycket enklare om man färgat basen först och slingorna sen, men det verkade funka. Efter ca 2 timmar, här finns inga tjusiga huvar eller lampor som påskyndar färgningen, tog man in mig i tvättrummet och tvättade all färg ur håret. Håret blåstes torrt och jag nästan svimmade när jag såg att jag inte hade ett grått hårstrå. Håret var mörkt brunt med rödbruna slingor. Då gäller det att le och behålla lugnet, inte lätt för mig men jag har nästan lärt mig. Nej, sa jag det är inte grått. Då kom i stort sett alla frisörer (ca 10 st) och ohade och ahade och talade om hur fint det var. Man inte grått fortsatte jag envist. Det ska vara grått fortsatte jag lika envist. Man började från början och efter ytterligare ca 2 timmar och tvätt och tork hade jag - medelblont hår med gula slingor med dragning åt morotsfärg. Nej, fortfarande inte grått! Nu var frisörerna gråtfärdiga och vände sig till andra kunder som alla förklarade hur tjusig jag var. 

Nu förklarade jag mycket långsamt att dom fick göra hur dom ville men jag tänkte inte gå därifrån förrän mitt hår var grått!!

Nu blev hårbehandlingen mer drastisk, jag insåg att dom försökte bleka ner hela mitt hår till vitt för att börja från början. Det började sticka och svida i hårbotten men jag bet ihop. Efter någon timme var håret morotsrött, efter ytterligare ett par timmar började det vitna med dom tidigare röda slingorna var fortfarande gul-oranga. Då bestämde John att man måste skölja ur mitt hår medan jag fortfarande hade något, så jag fick det tvättat och inte kändes det som hår när dom sen skulle borsta ut det utan inpackning eller balsam eftersom det nu var dags att färga grått. 

Måste väl avsluta historien snart. Kl 21:15 knallade jag ut från frisören, hungrig, törstig och kissnödig med den märkligaste hårfärg någon sett. Jag har nu silvergrått hår med gula slingor med en dragning åt pistage grönt!! Detta är inte en överdrift, bara den sorgliga sannningen. 8 timmar hos frissan för detta. Måste dock säga att John gav mig den första riktigt bra hårklippningen, han tycktes fatta att jag inte har kineshår och därför inte kan klippas som dom. 

Reaktioner från grannar och vänner har varit obetalbara, allt från att man låtsas inte märka någonting till att man säger "how nice" eller "how unusual". 

Det bästa man kan säga om mig nu är att jag är "one of a kind"!!